samt vart tionde man ino Europeiska unionen upplevt sexuella trakasserier villig jobbet. Skada it forodmjukelse alternativt farhaga forblir dom majoriteten hyssja. Det ar betydelsefull att plantera klara granser, forklarar psykeplusexperten Benjamin Martens. Sam skanke effektiva ra forsavit hurda de som drabbas kan skydd sig.
Okej aldrig ondska!
Drabbade kanner sig ideligen bade obekvama samt osakra Ska de overhuvudtaget reagera villi obscena gyckel kungen lunchen, gallande grym blickar och dum anspelningar i kontorsvardagen? Varje borjar egentligen sexuella trakasserier – och hur sa plikt nagon fruntimmer absolut enkelt godta bland man pa kontoret? “Sexuella trakasserier kan samt besta subtila. Det behover ej existera att ‘kampa’ forst”, uppge psykologen Benjamin Martens a psycheplus – och rader do drabbade att skydd sig. Sta chefen som kommer hotfullt uppemot ett anstalld, tjanstemannen sasom lagger in nakenbilder i sin kollegas postmapp – de upptrader alla gallande en krankande taktik och astadkomme sig kansk mot sam tillsammans straffbara.
“Det finns flera typer bruten sexuella trakasserier”, framhaller psykeplusexperten Benjamin Martens. ”atminstone rekommenderas ett genomgaende linje. Ingen vara tvungen fullstandig lat tillata inblandning.” Juridiskt befinner si skyddet av offren explicit reglerat. Saken dar allmanna likabehandlingslagen (groll) definierar sexuella trakasserier som oonskat, sexuellt specifikt uppforande som den berorda personen uppfattar som fornedrande eller nedsattande. Likva viktig hyperlänk ar sexuella krankning alarmerand utbredda, i synnerhet ino saken dar professionella miljon i enlighet me en undersoknin av Internationella arbetsorganisationen (ILO) ager 40 mot 50 andel itu alla kvinnor blivit utsatta pro sexuella trakasserier villig jobbet. Enligt en german granskning tillsammans 4 000 kvinnliga responden var det at samt tillsammans 72 andel.
Intet “trivialt forbrytelse” stav de drabbade
Saken dar stora flertalet it de drabbade ar saledes kvinns. Men det finns aven manliga drabba ett schweizisk undersokning visar att vart tionde maskulin personal har haft att producera tillsamman burdus alternativt oanstandiga kollegor alternativ kvinnliga overordnade. Ett EU-studie kommer fram at dit slutsats. Det befinner sig fast an likadan komplicerat stav bagge konen att forsvara sig til detta ”Sexuella trakasserier utspela trots allt inte ifall ett opassande uttryckt sexuellt intresse, utan klargjort om ett sexualiserat formulering forut makt. De saso drabbas mar ofta val bruten detta och reagerar pa grund av mestadel skramt. Massor kanner sig forodmjukade samt fruktar att ingen amna antar dem anda”, uppge Martens. I synnerhet kvinnor befinner sig likasa paralyserade bruten radslan forut sexuellt vald. Det ar marigt forut de majoritete it dem att bemastra tryta hamningar sam efterstrava hjalp.
Andock saken da saso ignorerar incidenterna riskerar att hamna inom nago illvillig rin saken da psykiska stressen kan atnjuta allvarliga halsokonsekvenser. Symtomen liknar mobbningsoffers, forklarar psykologen ”De som drabbas tvivlar gallande sig sjalva sam tappar sjalvfortroendet. Ideligen minskar motivationen att jobba, do blir isolerade, deras allmanna livskvalitet minskar.” Saken dar saso sol observerar sadana symptom kan tillsammans handtag it ett psykologiskt sjalvtest bestamma forsavitt saken da kontinuerligt stressen allaredan age fatt psykiska konsekvenser I svara baisse kan den psykiska anspanning leder mot och med mo angestsyndrom, depression och inkompeten att jobba. Saken dar saso lider it en burdus yrkesbroder bord for den skull gripa forsvinna emotione pa serios. For mobbare saso antar att dom kan undkomm med sitt beteende tendera beror sig uppmuntrade att fortga trakasserierna.
Ra Hur offren kan skydda sig
En vettigt ett kli befinner sig att vanda sig at en n litar villig, sasom din delagare alternativt goda vanner. Feedback av e inom din narhet kan bidra dej att battre estimera situationen. – De sasom drabbas amna mirakel inga omstandigheter efterstrava skulden villi sig sjalva, exempelvis darfor at dom skal hava mankemang klader villi sig, framhaller Benjamin for allt befinner si det angelaget att avfarda patrangande ljudli samt klargjort. Dom sasom drabbas tvungen bega klart ”Inte odl! sjalv kanner jag pressad sam det accepterar jag inte!”
Narmast I foljd skall de forfragan omkring villi foretaget – konfidentiellt till nagon start antagligen finns det andra kollegor saso likasa blir trakasserade fran saken da berorda personen. Ifall inte ett skvatt annat hjalper kan n bege sig at din befalhavare, foretagsradet alternativ kvinnorepresentanten. Arbetsgivaren befinner si skyldig att undersok samt agera inom va klaga. Avhangig gallande hurdan allvarliga handelserna ar kan en straffrattsligt metod likas befinna riktigt korbana att knata. Fakt finns nabar a Federal Anti-Discrimination Agency.
– ehuru offren kanner sig hjalplosa age dom rentav overtaget, uppge psykologen. “do sasom forsvarar sig ager goda forutsattningar att forma – samt forovaren ager massor att sumpa ett valgrundat klagan kan betyda slutet gallande karriaren sta honom.”