Nagon ”karleks-dikt” mo Yrjo

skada nar sjalv ens forsoker sa kommer det ingentin, det blir enkom odl fantastiskt tomt i mitt huvud. Da kan mig tanka att det befinner sig tur att vi ej pratar odl mycket, mig anser aven fast allt att det ar lattare att notera om mina innersta tankar och kanslor. Ibland kan jag lite radsla over att vi ick traffas, mig faller tillsamman i nago paverkad villig golvet samt allt sasom tender bliv neger blir at dej. Jag tittar enbart dej. Mina fantasier forsavit att lite krama dig, kyssa dig, samt erhalla halla din nav igen, tar aldrig forliden. Hursa skall allt existera odla komplicerat?, mig kan inte saga hurdan flera ganger sjalv stallt mej allena den fragan. Hurs kan aldrig vara tvenne halvtomma sjalar ringa motas darfor att samtyck i nagon puss som varar stav alltid? Tillsammans de i mina tankar kan mig inte koncentrera undertecknad som sjalv borde, skada det gor intet, jag endast rycker latt gallande axlarna samt ler. Nar vi etta gangen pratade varje mig 13 ar, och mi lovar att anda darefter saken da dagen har mi stadse tyckt du var den vackraste bruten de alla. Omedelbar befinner si det till slut n samt mig, men endast i vara tankar och i vara skrivelse, efterso dessa institutioner sta si oss franskilda. Var natt mots vi i vara mal, sasom forr varit tomma, sam sjalv vill aldrig vakna upp. Jag tanker ideligen villig saken dar dagen enar vi tillbak aterigen tillat traffas, det befinner si den dagen sasom far ja att pall med dessa oandliga dagar saso innehalle tomhet och vantan. (more…)

• facebook